{"id":434,"date":"2023-03-20T22:50:29","date_gmt":"2023-03-20T21:50:29","guid":{"rendered":"https:\/\/www.polhemspriset.se\/?page_id=434"},"modified":"2024-11-12T18:19:06","modified_gmt":"2024-11-12T17:19:06","slug":"pristagare-polhemspriset","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/polhemspriset.se\/pristagare-polhemspriset\/","title":{"rendered":"Pristagare Polhemspriset"},"content":{"rendered":"\n
\n

SAMTLIGA PRISTAGARE AV<\/p>\n\n\n\n

Polhemspriset<\/h1>\n\n\n\n
\n
TILLBAKA TILL \u00c5RETS PRISTAGARE<\/a><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n

2024<\/h2>\n\n\n\n

Jakob och Stina Ehrensv\u00e4rd<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Jakob och Stina Ehrensv\u00e4rd tilldelas Polhemspriset 2024 f\u00f6r enkel och s\u00e4ker inloggning med sin h\u00e5rdvara YubiKey.<\/p>\n\n\n\n

Priset best\u00e5r av varsin guldmedalj samt 250 000 kr.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4s mer om pristagarna<\/a><\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>
\n

2023<\/h2>\n\n\n\n

Christopher Ahlberg och Staffan Truv\u00e9<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Christopher Ahlberg och Staffan Truv\u00e9 tilldelas Polhemspriset 2023 f\u00f6r sitt analysverktyg som i realtid kan identifiera cyberattacker, oroligheter och potentiella terrord\u00e5d med information h\u00e4mtad enbart fr\u00e5n internet.<\/p>\n\n\n\n

Priset best\u00e5r av varsin guldmedalj samt 250 000 kr.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4s mer om pristagarna<\/a><\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>
\n

2022<\/h2>\n\n\n\n

Staffan Gestrelius<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

\u00c5rets Polhemspristagare \u00e4r Staffan Gestrelius, civilingenj\u00f6r i teknisk fysik fr\u00e5n Lund och docent i medicinsk fysiologi.<\/p>\n\n\n\n

Han tilldelas Polhemspriset f\u00f6r sin framg\u00e5ngsrika och visuella mjukvara Qlikview<\/em> som kombinerar data fr\u00e5n m\u00e5nga k\u00e4llor. Priset best\u00e5r av en guldmedalj samt 250 000 kr.<\/p>\n\n\n\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa<\/a><\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>
\n

2021<\/h2>\n\n\n\n

Rickard \u00d6ste och Angeliki Triantafyllou<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Rickard \u00d6ste och Angeliki Triantafyllou har genom sina havrebaserade livsmedel<\/em> lagt grunden till livsmedels-koncernen Oatly, och visat hur livsmedelsinnovationer kan spridas i v\u00e4rlden. 2021 bel\u00f6nades de av Sveriges Ingenj\u00f6rer med Polhemspriset.<\/p>\n\n\n\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa<\/a><\/p>\n<\/div><\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>
\n

2020<\/h2>\n\n\n\n

Ludvig Strigeus<\/strong> <\/h2>\n\n\n\n

Ludvig Strigeus bel\u00f6nades med 2020 \u00e5rs Polhemspris f\u00f6r sina exemplariska f\u00e4rdigheter och briljans i f\u00f6rm\u00e5gan att utveckla programvaror som f\u00e5tt stor spridning<\/em>. Som hj\u00e4rnan bakom den tekniska plattformen f\u00f6r Spotify och flera andra unika programvaror har han skrivit historia. <\/p>\n\n\n\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa<\/a><\/p>\n<\/div><\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>
\n

2019<\/h2>\n\n\n\n

Hans von Holst, Peter Halldin <\/strong>och Svein Kleiven<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Hans von Holst, Peter Halldin och Svein Kleiven bel\u00f6nades med Polhemspriset 2019 f\u00f6r sin innovativa hj\u00e4lmteknologi MIPS<\/em> som imiterar hj\u00e4rnans eget skyddssystem och reducerar risken f\u00f6r hj\u00e4rnskador. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"Lars<\/figure>
\n

2018<\/h2>\n\n\n\n

Lars Stigsson och Valeri Naydenov<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Kemiingenj\u00f6ren Lars Stigsson och kemisten Valeri Naydenov tilldelades Polhemspriset 2018 f\u00f6r sin unika innovation f\u00f6r framst\u00e4llning av talldiesel<\/em> som ger kraftigt minskad klimatp\u00e5verkan. De prisas f\u00f6r processen bakom talldiesel, som ing\u00e5r i v\u00e4rldens f\u00f6rsta och enda Svanenm\u00e4rkta drivmedel som passar alla dieselmotorer. <\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"Daniel<\/figure>
\n

2017<\/h2>\n\n\n\n

Daniel Stenberg<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Daniel Stenberg erh\u00f6ll Polhemspriset 2017 f\u00f6r cURL, ett programmeringsverktyg f\u00f6r \u00f6verf\u00f6ring av data<\/em>. cURL best\u00e5r av s\u00e5 kallad \u00f6ppen k\u00e4llkod (Open source), mjukvara som kan anv\u00e4ndas fritt, \u00e4ndras och delas av vem som helst. Sedan lanseringen 1997 drivs cURL som ett kontinuerligt utvecklingsprojekt som h\u00e5lls ihop av Daniel Stenberg sj\u00e4lv. Verktyget anv\u00e4nds av programmerare v\u00e4rlden \u00f6ver i mobiltelefoner, datorer, bilar och \u00e5terfinns i internets grundstrukturer.  <\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"Lennart<\/figure>
\n

2016<\/h2>\n\n\n\n

Lennart Lindblad<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

2016 tilldelades Lennart Lindblad Polhemspriset f\u00f6r s\u00e4kerhetsanordningar i fordon<\/em>, med juryns motivering: “D\u00e4r behovet m\u00f6ter ingenj\u00f6rens kreativitet och ih\u00e4rdighet har innovationer skapats som f\u00f6rb\u00e4ttrat s\u00e4kerheten f\u00f6r miljontals f\u00f6rare v\u00e4rlden \u00f6ver.”<\/p>\n\n\n\n

Tillsammans med sin bror Stig Lindblad grundade Lennart Autoliv AB, som kom att bli ett av Sveriges mest framg\u00e5ngsrika f\u00f6retag.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>
\n

2015<\/h2>\n\n\n\n

John Elvesj\u00f6 och M\u00e5rten Skog\u00f6<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

2015 tilldelades John Elvesj\u00f6 och M\u00e5rten Skog\u00f6 det anrika Polhemspriset f\u00f6r sin geniala innovation Tobii Eyetracker,<\/em> som \u00f6ppnar m\u00f6jligheter f\u00f6r framtiden. Tack vare deras blickf\u00e5ngare kan tusentals m\u00e4nniskor med funktionsneds\u00e4ttningar anv\u00e4nda datorer lika fritt som andra, genom att styra med \u00f6gonen. <\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>
\n

2014<\/h2>\n\n\n\n

Hans Bj\u00f6rklund<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Hans Bj\u00f6rklund tilldelades Polhemspriset 2014 f\u00f6r kontroll- och skyddssystem f\u00f6r eln\u00e4t<\/em>. Hans innovationer har tagits fram vid ABB i Ludvika och \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r utvecklingen av s\u00e5 kallade smarta eln\u00e4t. Innovationerna g\u00f6r att elen l\u00e4ttare kan transporteras l\u00e5nga str\u00e4ckor, \u00e4ven \u00f6ver kontinenter. De underl\u00e4ttar \u00e4ven f\u00f6r inf\u00f6randet av mer energi fr\u00e5n f\u00f6rnybara k\u00e4llor s\u00e5som sol, vind och vatten.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>
\n

2013<\/h2>\n\n\n\n

Petra Wadstr\u00f6m<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Petra Wadstr\u00f6m bel\u00f6nades med Polhemspriset 2013 f\u00f6r innovationen Solvatten, som renar vatten med UV-str\u00e5lning och v\u00e4rme<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

Solvatten bidrar till att l\u00f6sa ett stort globalt problem, n\u00e4mligen bristen p\u00e5 rent vatten. Genom att anv\u00e4nda den rikligt f\u00f6rekommande solenergin sparas andra knappa resurser s\u00e5som ved och kvinnors h\u00e5rda arbete. <\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>
\n

2011<\/h2>\n\n\n\n

Georgios Psaros<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Georgios Paros mottog priset 2011 f\u00f6r innovationer och tekniska f\u00f6rb\u00e4ttringar till grund f\u00f6r v\u00e4rldsledande produkter inom anestesi och ventilation<\/em>. Han har med sin forskning p\u00e5 omr\u00e5det narkos- och respiratorsystem starkt f\u00f6rb\u00e4ttrat m\u00f6jligheten att ge kvalificerad sjukv\u00e5rd till beh\u00f6vande v\u00e4rlden \u00f6ver. Paros har utvecklat teknik som hj\u00e4lper m\u00e4nniskor att andas, men \u00e4ven elektroniska narkosmaskiner (anestesisystem). <\/p>\n\n\n\n

Foto: Yessica Thor<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>
\n

2009<\/h2>\n\n\n\n

Laila Ohlgren<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Laila Ohlgren fick Polhemspriset 2009 f\u00f6r Gr\u00f6na knappen, en l\u00f6sning av uppringningsproblemet vid mobiltelefoni<\/em>. Hennes id\u00e9 innebar att lagra basstationens telefonnummer i mobiltelefonen. N\u00e4r man sedan slog numret kopplade telefonen upp sig till n\u00e4tet automatiskt och ringde p\u00e5 det nummer som angivits – det h\u00e4r gjorde det betydligt l\u00e4ttare f\u00f6r basstationerna att uppr\u00e4tth\u00e5lla kontakten med mobilen. Id\u00e9n testades f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1979 och \u00e4r nu v\u00e4rldsstandard.<\/p>\n\n\n\n

Foto: Anna Simonsson<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>
\n

2007<\/h2>\n\n\n\n

Karl Gustaf Derman<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Karl Gustaf Derman fick Polhemspriset 2007 f\u00f6r en serie innovationer inom marin-, maskin- och byggnadsteknik<\/em>. Bland dessa kan n\u00e4mnas ryckd\u00e4mpare till f\u00f6rt\u00f6jningstampar f\u00f6r b\u00e5tar, ett eget framtaget kullager som kallas Deringen och en teknik som anv\u00e4nds f\u00f6r att spr\u00e4nga berg men genom att anv\u00e4nda hydraultryck ist\u00e4llet f\u00f6r spr\u00e4ngmedel. Derman innehar patent p\u00e5 \u00f6ver 60 uppfinningar och l\u00f6sningar inom en m\u00e4ngd omr\u00e5den. <\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>
\n

2005<\/h2>\n\n\n\n

Lars Ingvarsson<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Lars Ingvarsson mottog Polhemspriset 2005 f\u00f6r rullformad pl\u00e5tprofil f\u00f6r koniska tak<\/em>. Det \u00e4r en avancerad teknik att rullforma pl\u00e5t. Tillsammans med f\u00f6retaget Ortic utvecklade han en teknik som gav m\u00f6jlighet att t.ex. kl\u00e4 cirkul\u00e4ra tak i pl\u00e5t, vilket har gett \u00f6kade m\u00f6jligheter till arkitekturen. Denna teknik har bl.a. anv\u00e4nts vid byggandet av Budapest Arena och flera anl\u00e4ggningar vid OS i Aten 2004.<\/p>\n\n\n\n

  <\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>
\n

2003<\/h2>\n\n\n\n

Ove \u00d6hman<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Ove \u00d6hman fick priset f\u00f6r innovationer till bioteknik och DVD<\/em>. Han utvecklade nano- och mikrosystem i plast som anv\u00e4nds inom bland annat bioteknisk forskning. Han har tagit fram grundprocesser f\u00f6r s\u00e5 kallade lab-on-a-CD, ett kemilabb i miniformat som f\u00f6renklar hanteringen vid till exempel livsmedels- och DNA-analys. <\/p>\n\n\n\n

Foto: Andrea Singer<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>
\n

2001<\/h2>\n\n\n\n

Mats Leijon<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Mats Leijon fick priset f\u00f6r Powerformer, h\u00f6gsp\u00e4nningsgenerator<\/em>. Den kunde direktanslutas till eln\u00e4tet utan mellanliggande transformator, vilket gav mindre effektf\u00f6rluster. Utvecklingen av den skedde p\u00e5 ABB och den lanserades 1998.<\/p>\n\n\n\n

  
<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>
\n

1999<\/h2>\n\n\n\n

Gunnar Asplund<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Gunnar Asplund fick priset f\u00f6r HVDC Light, ett totalt nytt koncept f\u00f6r el\u00f6verf\u00f6ring<\/em>. Den nya tekniken som togs fram p\u00e5 ABB var banbrytande n\u00e4r den lanserades 1997. Konceptet innebar att likstr\u00f6ms\u00f6verf\u00f6ring kunde anv\u00e4ndas \u00e4ven vid \u00f6verf\u00f6ringar av l\u00e5ga effekter och \u00f6ver korta avst\u00e5nd. Med den nya tekniken kunde man anv\u00e4nda kablar i st\u00e4llet f\u00f6r vanliga kraftlinjer vilket medf\u00f6rde att p\u00e5verkan p\u00e5 landskapet minskade. <\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>
\n

1997<\/h2>\n\n\n\n

Hans Hellsten<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Hans Hellsten fick priset f\u00f6r att ha lett forskning och utveckling av det nya radarsystemet CARABAS<\/em> (Coherent All RAdio BAnd System). Radartekniken var fr\u00e4mst avsett f\u00f6r flygspaning. Genom att kombinera ett antal olika tekniker togs en unik radar fram. Den baserades p\u00e5 en l\u00e5g radiofrekvens som kunde tr\u00e4nga igenom t ex l\u00f6vverken i tr\u00e4den vilket gav m\u00f6jlighet att \u201dse\u201d saker i vegetationen. En stor relativ bandbredd gav en radarbild som var tydligare \u00e4n andra d\u00e5tida system. <\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>
\n

1995<\/h2>\n\n\n\n

H\u00e5kan Lans<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

H\u00e5kan Lans fick priset f\u00f6r f\u00e4rggrafik och transponder f\u00f6r positioneringssystem med GPS<\/em>. Navigerings-systemet STDMA (Self Organized Time Division Multiple Access) anv\u00e4nder b\u00e5de GPS och radio f\u00f6r att veta var man sj\u00e4lv och de andra som anv\u00e4nder samma system befinner sig. Systemet togs f\u00f6rst i bruk inom sj\u00f6farten. Numera \u00e4r det \u00e4ven standard inom flyget. Systemets viktigaste effekt \u00e4r att kollisioner undviks, men har \u00e4ven medf\u00f6rt att flygtiderna blivit kortare och att st\u00f6rre f\u00f6rseningar kan undvikas. Uppfinningen fick namnet Datacolor och patentet godk\u00e4ndes 1979.  <\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\n

1994<\/h2>\n\n\n\n

Martin Gren och Mikael Karlsson<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Martin Gren och Mikael Karlsson fick priset f\u00f6r skrivarkommunikation och process f\u00f6r datorn\u00e4tverk<\/em>. \u00c5r 1984 startade de b\u00e5da \u2013 d\u00e5 22 \u00e5r gamla \u2013 f\u00f6retaget Axis AB som skulle ta fram produkter f\u00f6r datorn\u00e4tverk. F\u00f6retaget blev framg\u00e5ngsrikt och produkterna v\u00e4l k\u00e4nda \u00e4ven utanf\u00f6r Sverige.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1993<\/h2>\n\n\n\n

Claes Ericsson<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Claes Ericsson fick priset f\u00f6r m\u00e4tsystem f\u00f6r best\u00e4mning av borrh\u00e5lsstr\u00e4ckning och position<\/em>.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1992<\/h2>\n\n\n\n

Per Siversson<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Per Siversson fick priset f\u00f6r ficktelefon med inbyggd batteri\u00e5terladdning och digital dataterminal.<\/em><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1991<\/h2>\n\n\n\n

Karl Dunkers<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Karl Dunkers fick priset f\u00f6r effektivisering av vattenreningsteknik.<\/em><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1990<\/h2>\n\n\n\n

Harry Frank<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Harry Frank fick priset f\u00f6r tyristorstyrd shuntkompensering<\/em>. Det \u00e4r en sorts varierbar faskompensering med antiparallellkopplade tyristorventiler som aktiva komponenter.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1989<\/h2>\n\n\n\n

Olle Siwersson<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Olle Siwersson fick priset f\u00f6r sicon-bulktransportband<\/em>.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1988<\/h2>\n\n\n\n

Harry Frank<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Lennart Gustavsson och Leif Lindau fick priset f\u00f6r Filtra-MVSS, skyddssystem f\u00f6r k\u00e4rnkraftsreaktorer.<\/em> S\u00e4kerhetssystemet begr\u00e4nsar radioaktiva utsl\u00e4pp till omgivningen vid allvarliga olycksf\u00f6rlopp med stora h\u00e4rdskador. <\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1987<\/h2>\n\n\n\n

Ove Fern\u00f6<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Ove Fern\u00f6 fick priset f\u00f6r Nicorette r\u00f6kavv\u00e4njningsmedel<\/em>. Det togs fram p\u00e5 f\u00f6retaget Leo L\u00e4kemedel AB, ursprungligen f\u00f6r situationer d\u00e4r r\u00f6kning var ol\u00e4mplig s\u00e5 som i ub\u00e5tar. Nicorette fungerade s\u00e5 att den ersatte en del av nikotinet r\u00f6karen fick fr\u00e5n tobaksr\u00f6ken. P\u00e5 s\u00e5 vis minskade r\u00f6ksuget och abstinenssymptomen lindrades. Tuggummit presenterades f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 en v\u00e4rldskonferens om r\u00f6kning i New York 1975. Men f\u00f6rst 1981 registrerades det i Sverige. Fern\u00f6 slutade sj\u00e4lv att r\u00f6ka med hj\u00e4lp av tuggummit 1969.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1986<\/h2>\n\n\n\n

Sven Benktander och Sture \u00c5sberg<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Sven Benktander och Sture \u00c5sberg fick priset f\u00f6r utveckling av hjullagerenhet.<\/em><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1985<\/h2>\n\n\n\n

K\u00e5re Hannerz<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

K\u00e5re Hannerz fick priset f\u00f6r Secure-reaktorn, den s\u00e4kra v\u00e4rmeverksreaktorn<\/em>.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1984<\/h2>\n\n\n\n

Arne Berglie och Hadar Lid\u00e9n<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Arne Berglie och Hadar Lid\u00e9n fick priset f\u00f6r halvt neds\u00e4nkbara offshoreplattformar<\/em>. Med deras uppfinning blev s\u00e4kerheten i off-shoreindustrin ute till havs b\u00e4ttre.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1983<\/h2>\n\n\n\n

Ove Pettersson<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Ove Pettersson fick priset f\u00f6r forskning inom byggnadstekniskt brandskydd<\/em>.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1982<\/h2>\n\n\n\n

Torkel Wallmark<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Torkel Wallmark fick priset f\u00f6r forskning inom omr\u00e5det fasta tillst\u00e5ndets elektronik<\/em>. Wallmark var vetenskapsman och uppfinnare inom elektronik. Han var bl.a. professor vid Chalmers tekniska h\u00f6gskola i fasta tillst\u00e5ndets elektronik. Han fick \u00e4ven Sveriges f\u00f6rsta professur i innovationsteknik 1983.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1981<\/h2>\n\n\n\n

Sven Brohult<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Sven Brohult fick priset f\u00f6r forskning och utveckling inom biokemi<\/em>. Brohult arbetade l\u00e4nge p\u00e5 f\u00f6retaget LKB-produkter d\u00e4r man utvecklade bl.a. Milkotal, ett ers\u00e4ttningsmedel f\u00f6r br\u00f6stmj\u00f6lk. LKB-produkter blev senare till Pharmacia.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1980<\/h2>\n\n\n\n

Georg Vogl<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Georg Vogl fick priset f\u00f6r forskning och uppbyggnad av teknisk optik och optisk industri<\/em>.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1979<\/h2>\n\n\n\n

Bengt Gunnar Magnusson<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Bengt Gunnar Magnusson fick priset f\u00f6r telefonstationssystemet AXE<\/em>. 1970 bildade LM Ericsson och Televerket ett gemensamt utvecklingsbolag, Ellemtel, f\u00f6r att utveckla ett nytt telefonsystem. Utvecklingen leddes av Bengt Gunnar Magnusson. AXE-projektet kom att bli ett av Sveriges st\u00f6rsta tekniska utvecklingsprojekt n\u00e5gonsin. 1978 blev den f\u00f6rsta digitala telefonstationen i v\u00e4rlden f\u00e4rdig.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1974<\/h2>\n\n\n\n

Sigvard Strand<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Sigvard Strand fick priset f\u00f6r omfattande insatser avseende allm\u00e4n teknikhistoria<\/em>. Strand var bland annat chef f\u00f6r Tekniska museet och f\u00f6rfattare av ett antal teknikhistoriska b\u00f6cker. Han arbetade \u00e4ven med Sveriges Radio, d\u00e4r han blev en v\u00e4lk\u00e4nd r\u00f6st i m\u00e5nga teknikprogram. <\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1974<\/h2>\n\n\n\n

Per-Anders Persson<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Per-Anders Persson fick priset f\u00f6r utvecklingen av Nonel, ett t\u00e4ndsystem f\u00f6r spr\u00e4ngmedel<\/em>. T\u00e4ndsystemet var revolutionerade genom att risken f\u00f6r ant\u00e4ndning av spr\u00e4ngmedlet i f\u00f6rtid minskade drastiskt. Systemet \u00e4r icke-elektriskt och best\u00e5r av en plastslang d\u00e4r v\u00e4ggarna \u00e4r t\u00e4ckta av ett reaktivt material. En st\u00f6tv\u00e5g fortplantar sig inuti plastslangen och initierar sedan spr\u00e4ngningen. Patent p\u00e5 uppfinningen beviljades 1967 och den b\u00f6rjade marknadsf\u00f6ras 1973.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1969<\/h2>\n\n\n\n

Bertil St\u00e5lhane<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Bertil St\u00e5lhane fick priset f\u00f6r pionj\u00e4rarbete inom omr\u00e5det tekniska halvledakomponenter<\/em>. Han kan r\u00e4knas som den f\u00f6rste svenske halvledarteknikern och utvecklade kiselkarbidvaristorer vid Elektrov\u00e4rmeinstitutet 1940. Varistorerna \u00e4r sp\u00e4nningsberoende resistorer och anv\u00e4ndes av ASEA som \u00f6versp\u00e4nningsskydd och av LM Ericsson som gnistsl\u00e4ckare i telefonrel\u00e4er.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1960<\/h2>\n\n\n\n

Ragnar O. Lundholm<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Ragnar O. Lundholm fick priset f\u00f6r Overvoltage in a direct lightning stroke to a transmission tower<\/em>, \u00f6versatt: \u00f6versp\u00e4nning vid blixtnedslag i kraftledningstorn. Han \u00e4gnade sig bland annat \u00e5t olika former av \u00f6versp\u00e4nningsskydd och priset avs\u00e5g insatser f\u00f6r att skydda eln\u00e4tens kraftledningstorn vid blixtnedslag.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1960<\/h2>\n\n\n\n

K. Joel Lindberg<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

K. Joel Lindberg fick priset f\u00f6r sitt arbete Wool fabrics as garment construction material,<\/em> \u00f6versatt: ulltyg som material i kl\u00e4desplagg. Han gjorde ing\u00e5ende studier av ylle som kl\u00e4dmaterial och unders\u00f6kte bland annat hur fibern kunde bli mer motst\u00e5ndskraftig.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1960<\/h2>\n\n\n\n

Nils Hast<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Nils Hast fick priset f\u00f6r the measurement of rock pressure in mine<\/em>, \u00f6versatt: m\u00e4tning av tryck i berg. Han intresserade sig f\u00f6r byggnadsmaterials fysikaliska egenskaper och reaktioner p\u00e5 tryck och sp\u00e4nningar. Han till\u00e4mpade detta p\u00e5 m\u00e4tning av tryck i berg och priset avs\u00e5g studier av jordens horisontella sp\u00e4nningsf\u00e4lt.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1955<\/h2>\n\n\n\n

Gunnar Pleijel<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Gunnar Pleijel fick priset f\u00f6r the Computation of natural radiation in architecture and town planning,<\/em> \u00f6versatt: ber\u00e4kning av naturlig instr\u00e5lning inom arkitektur och stadsplanering. Han utvecklade ber\u00e4kningsmetoder f\u00f6r den direkta instr\u00e5lningen fr\u00e5n solen och den mer diffusa fr\u00e5n himlen. Han anv\u00e4nde metoden f\u00f6r att studera hur byggnader b\u00f6r placeras och utf\u00f6ras och hur hela staden kan planeras f\u00f6r att f\u00e5 \u00f6nskv\u00e4rda effekter av instr\u00e5lningen.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1955<\/h2>\n\n\n\n

Georg Drougge<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Georg Drougge fick priset f\u00f6r a method for the continuous variation of the Mach number in a supersonic tunnel<\/em>, \u00f6versatt: en metod f\u00f6r kontinuerlig variation av mach-talet i en supersonisk tunnel. Han \u00e4gnade sig \u00e5t studier inom aerodynamik och i detta fall med s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 hur Machtalet varierar i en vindtunnel vid \u00f6verljudsfart.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1950<\/h2>\n\n\n\n

K. H. Gustavson<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

K. H. Gustavson fick priset f\u00f6r en samling forskningsarbeten om hudproteinets reaktioner<\/em>.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1950<\/h2>\n\n\n\n

Hannes Alfv\u00e9n<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Hannes Alfv\u00e9n fick priset f\u00f6r arbetet on trochoidal beams and their use in electronic tubes<\/em>, \u00f6versatt: om trokoidala str\u00e5lar och deras anv\u00e4ndning i elektronr\u00f6r. Tronkoidala str\u00e5lar \u00e4r skruvformade r\u00f6relser, i detta fall av elektroner, i ett magnetf\u00e4lt.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1945<\/h2>\n\n\n\n

Olof Rydbeck<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Olof Rydbeck fick priset f\u00f6r arbetet on the propagation of radio waves<\/em>. Under sin tid p\u00e5 Harvard blev fysikern Olof Rydbeck intresserad av radiov\u00e5gornas utbredning i atmosf\u00e4ren. Hans studier kring detta \u00e4mne gav honom Polhemspriset. Rydbeck var inte bara forskare utan \u00e4ven entrepren\u00f6r. Han lyckades finansiera och bygga upp flera observatorier.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1945<\/h2>\n\n\n\n

Conny Palm<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Conny Palm fick priset f\u00f6r Intensit\u00e4tsschwankungen im Fernsprechverkehr<\/em>, \u00f6versatt: intensitetsfluktuationer i teletrafik. Han tog fram en metod f\u00f6r statistisk ber\u00e4kning av tillg\u00e4ngligheten i telefonn\u00e4ten.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1940<\/h2>\n\n\n\n

Lennart Fors\u00e9n<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Lennart Fors\u00e9n fick priset f\u00f6r arbetet om de kemiska reaktionerna vid cements h\u00e5rdnande<\/em>.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1940<\/h2>\n\n\n\n

Waloddi Weibull<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Waloddi Weibull fick priset f\u00f6r a statistical theory of the strength of metals<\/em>, \u00f6versatt: en statistisk unders\u00f6kning av metallers h\u00e5llfasthet.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1936<\/h2>\n\n\n\n

Walter Kjellman<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Walter Kjellman fick priset f\u00f6r arbetet om jordarters deformationsegenskaper. Hans innovationer bidrog till att underl\u00e4tta byggnation genom dr\u00e4nering av mark.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1930<\/h2>\n\n\n\n

Erik \u00d6man och Elis G\u00f6th<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Erik \u00d6man och Elis G\u00f6th fick priset f\u00f6r sitt arbete om Luft-\u00c5nga, teoretisk studie<\/em>.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1930<\/h2>\n\n\n\n

Mauritz Vos och H\u00e5kan Sterky<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Mauritz Vos och H\u00e5kan Sterky fick priset f\u00f6r anv\u00e4ndande av<\/em> elektronr\u00f6r f\u00f6r frekvensmultiplicering<\/em>.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1925<\/h2>\n\n\n\n

Baltzar von Platen och Carl Munters<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Baltzar von Platen och Carl Munters fick priset f\u00f6r arbetet om alstring av kyla \u2013 unders\u00f6kningar som kom att leda fram till Electrolux absorptionskylsk\u00e5p<\/em>. Arbetet startade i form av ett examensarbete p\u00e5 KTH. Det tog cirka ett \u00e5r f\u00f6r dem att skapa sitt f\u00f6rsta kylsk\u00e5p som fungerade med sj\u00e4lvcirkulation och inte hade n\u00e5gra r\u00f6rliga delar, vilket gjorde det tyst och vibrationsfritt. Den f\u00f6rsta prototypen var stor och otymplig. Men de vidareutvecklade den s\u00e5 att den skulle kunna anv\u00e4ndas i hemmen f\u00f6r kylning. Uppfinningen k\u00f6ptes 1923 av Arctic, som i sin tur k\u00f6ptes av Electrolux 1925 och bidrog till f\u00f6retagets snabba expansion.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1921<\/h2>\n\n\n\n

Franz R. Berwald och Bo Hellstr\u00f6m<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Franz R. Berwald och Bo Hellstr\u00f6m fick priset f\u00f6r bidrag till ber\u00e4kningar av vissa betongkonstruktioner<\/em>.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1911<\/h2>\n\n\n\n

Richard Ekwall<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Richard Ekwall fick priset f\u00f6r arbetet om j\u00e4rnbetongkonstruktioners ber\u00e4kning<\/em>.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1904<\/h2>\n\n\n\n

Carl Lundgren<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Carl Lundgren fick priset f\u00f6r grafisk metod f\u00f6r ber\u00e4kning av r\u00f6rledningar och kanaler<\/em>.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1904<\/h2>\n\n\n\n

Sigurd Nauckhoff<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Sigurd Nauckhoff fick priset f\u00f6r bidrag till k\u00e4nnedom om nitroglycerinens och de nitroglycerinhaltiga spr\u00e4ng\u00e4mnenas frysningsf\u00f6rh\u00e5llanden<\/em>. Har var utbildad inom kemisk teknologi och var verkst\u00e4llande direkt\u00f6r i Nitroglycerinaktiebolaget.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1900<\/h2>\n\n\n\n

Johan August Brinell<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Johan August Brinell fick priset f\u00f6r sin metod att best\u00e4mma fasta kroppars h\u00e5rdhet<\/em>, vilket gav den s.k. Brinellskalan<\/em>. Med skalan kan man m\u00e4ta metallers h\u00e5rdhet. Testet best\u00e5r i att en h\u00e4rdad st\u00e5lkula pressas in i ett materialprov med en given kraft under en viss tid. Den deformation som sker \u00e4r ett m\u00e5tt p\u00e5 materialets h\u00e5rdhet.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1900<\/h2>\n\n\n\n

Martin Ekenberg<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Martin Ekenberg fick priset f\u00f6r unders\u00f6kningar och experiment f\u00f6r att utr\u00f6na m\u00f6jligheterna att genomf\u00f6ra fiskrensning mekaniskt<\/em>. I grunden var han utbildad i kemi och teknik.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1895<\/h2>\n\n\n\n

Gustaf Richert<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Gustaf Richert fick priset f\u00f6r arbetet Om kloakledningarnas dimensioner och lutningsf\u00f6rh\u00e5llanden<\/em>. Han utexaminerades fr\u00e5n KTH 1880 och blev d\u00e4r den f\u00f6rste innehavaren av en professur i vattenbyggnadskonst. Richert var initiativtagare till bildandet av Sydsvenska Kraftaktiebolaget (Sydkraft, som 2005 bytte namn till Eon) och var inblandad i byggnation av m\u00e5nga vattenkraftverk.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1895<\/h2>\n\n\n\n

Ernst Danielsson<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Ernst Danielsson fick priset f\u00f6r grafisk teori f\u00f6r ber\u00e4kning av induktiva flerfasmotorer<\/em>. Han var elektroingenj\u00f6r och en av pionj\u00e4rerna inom den svenska h\u00f6gsp\u00e4nningstekniken.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1882<\/h2>\n\n\n\n

Carl \u00c5ngstr\u00f6m<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Carl \u00c5ngstr\u00f6m fick priset f\u00f6r arbetet om tryckturbiner<\/em>.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1881<\/h2>\n\n\n\n

Henrik Bedoire<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Henrik Bedoire fick priset f\u00f6r bidrag till utredning av f\u00f6rh\u00e5llanden vid turbiner och av villkoren f\u00f6r god effekt<\/em>.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1879<\/h2>\n\n\n\n

Otto Fahnehjelm<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Otto Fahnehjelm fick priset f\u00f6r arbetet om svenska kalkarters och lerors anv\u00e4ndbarhet till beredning av Portlandcement och hydraulisk kalk<\/em>.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

1878<\/h2>\n\n\n\n

Werner Cronquist<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Werner Cronquist fick priset f\u00f6r sitt arbete om de eldfasta r\u00e5\u00e4mnena i Sk\u00e5nes kolf\u00f6rande formationer<\/em>. Hans studie fick stor betydelse f\u00f6r den sk\u00e5nska lervaruindustrins utveckling.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

SAMTLIGA PRISTAGARE AV Polhemspriset 2024 Jakob och Stina Ehrensv\u00e4rd Jakob och Stina Ehrensv\u00e4rd tilldelas Polhemspriset 2024 f\u00f6r enkel och s\u00e4ker inloggning med sin h\u00e5rdvara YubiKey. Priset best\u00e5r av varsin guldmedalj samt 250 000 kr. L\u00e4s mer om pristagarna 2023 Christopher Ahlberg och Staffan Truv\u00e9 Christopher Ahlberg och Staffan Truv\u00e9 tilldelas Polhemspriset 2023 f\u00f6r sitt analysverktyg […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-434","page","type-page","status-publish","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/polhemspriset.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/434","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/polhemspriset.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/polhemspriset.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/polhemspriset.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/polhemspriset.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=434"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/polhemspriset.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/434\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2515,"href":"https:\/\/polhemspriset.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/434\/revisions\/2515"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/polhemspriset.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=434"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}