Polhemspriset

2019

Hans von Holst, Peter Halldin och Svein Kleiven

Hans von Holst, Peter Halldin och Svein Kleiven belönades med Polhemspriset 2019 för sin innovativa hjälmteknologi MIPS som imiterar hjärnans eget skyddssystem och reducerar risken för hjärnskador. 

2018

Lars Stigsson och Valeri Naydenov

Kemiingenjören Lars Stigsson och kemisten Valeri Naydenov tilldelades Polhemspriset 2018 för sin unika innovation för framställning av talldiesel som ger kraftigt minskad klimatpåverkan. De prisas för processen bakom talldiesel, som ingår i världens första och enda Svanenmärkta drivmedel som passar alla dieselmotorer. 

2017

Daniel Stenberg

Daniel Stenberg erhöll Polhemspriset 2017 för cURL, ett programmeringsverktyg för överföring av data. cURL består av så kallad öppen källkod (Open source), mjukvara som kan användas fritt, ändras och delas av vem som helst. Sedan lanseringen 1997 drivs cURL som ett kontinuerligt utvecklingsprojekt som hålls ihop av Daniel Stenberg själv. Verktyget används av programmerare världen över i mobiltelefoner, datorer, bilar och återfinns i internets grundstrukturer.  

2016

Lennart Lindblad

2016 tilldelades Lennart Lindblad Polhemspriset för säkerhetsanordningar i fordon, med juryns motivering: “Där behovet möter ingenjörens kreativitet och ihärdighet har innovationer skapats som förbättrat säkerheten för miljontals förare världen över.”

Tillsammans med sin bror Stig Lindblad grundade Lennart Autoliv AB, som kom att bli ett av Sveriges mest framgångsrika företag.

2015

John Elvesjö och Mårten Skogö

2015 tilldelades John Elvesjö och Mårten Skogö det anrika Polhemspriset för sin geniala innovation Tobii Eyetracker, som öppnar möjligheter för framtiden. Tack vare deras blickfångare kan tusentals människor med funktionsnedsättningar använda datorer lika fritt som andra, genom att styra med ögonen.

2014

Hans Björklund

Hans Björklund tilldelades Polhemspriset 2014 för kontroll- och skyddssystem för elnät. Hans innovationer har tagits fram vid ABB i Ludvika och är avgörande för utvecklingen av så kallade smarta elnät. Innovationerna gör att elen lättare kan transporteras långa sträckor, även över kontinenter. De underlättar även för införandet av mer energi från förnybara källor såsom sol, vind och vatten.

2013

Petra Wadström

Petra Wadström belönades med Polhemspriset 2013 för innovationen Solvatten, som renar vatten med UV-strålning och värme.

Solvatten bidrar till att lösa ett stort globalt problem, nämligen bristen på rent vatten. Genom att använda den rikligt förekommande solenergin sparas andra knappa resurser såsom ved och kvinnors hårda arbete.

2011

Georgios Psaros

Georgios Paros mottog priset 2011 för innovationer och tekniska förbättringar till grund för världsledande produkter inom anestesi och ventilation. Han har med sin forskning på området narkos- och respiratorsystem starkt förbättrat möjligheten att ge kvalificerad sjukvård till behövande världen över. Paros har utvecklat teknik som hjälper människor att andas, men även elektroniska narkosmaskiner (anestesisystem).

Foto: Yessica Thor

2009

Laila Ohlgren

Laila Ohlgren fick Polhemspriset 2009 för Gröna knappen, en lösning av uppringningsproblemet vid mobiltelefoni. Hennes idé innebar att lagra basstationens telefonnummer i mobiltelefonen. När man sedan slog numret kopplade telefonen upp sig till nätet automatiskt och ringde på det nummer som angivits – det här gjorde det betydligt lättare för basstationerna att upprätthålla kontakten med mobilen. Idén testades första gången 1979 och är nu världsstandard.

Foto: Anna Simonsson

2007

Karl Gustaf Derman

Karl Gustaf Derman fick Polhemspriset 2007 för en serie innovationer inom marin-, maskin- och byggnadsteknik. Bland dessa kan nämnas ryckdämpare till förtöjningstampar för båtar, ett eget framtaget kullager som kallas Deringen och en teknik som används för att spränga berg men genom att använda hydraultryck istället för sprängmedel. Derman innehar patent på över 60 uppfinningar och lösningar inom en mängd områden.

2005

Lars Ingvarsson

Lars Ingvarsson mottog Polhemspriset 2005 för rullformad plåtprofil för koniska tak. Det är en avancerad teknik att rullforma plåt. Tillsammans med företaget Ortic utvecklade han en teknik som gav möjlighet att t.ex. klä cirkulära tak i plåt, vilket har gett ökade möjligheter till arkitekturen. Denna teknik har bl.a. använts vid byggandet av Budapest Arena och flera anläggningar vid OS i Aten 2004.

2003

Ove Öhman

Ove Öhman fick priset för innovationer till bioteknik och DVD. Han utvecklade nano- och mikrosystem i plast som används inom bland annat bioteknisk forskning. Han har tagit fram grundprocesser för så kallade lab-on-a-CD, ett kemilabb i miniformat som förenklar hanteringen vid till exempel livsmedels- och DNA-analys. 

Foto: Andrea Singer

2001

Mats Leijon

Mats Leijon fick priset för Powerformer, högspänningsgenerator. Den kunde direktanslutas till elnätet utan mellanliggande transformator, vilket gav mindre effektförluster. Utvecklingen av den skedde på ABB och den lanserades 1998.

1999

Gunnar Asplund

Gunnar Asplund fick priset för HVDC Light, ett totalt nytt koncept för elöverföring. Den nya tekniken som togs fram på ABB var banbrytande när den lanserades 1997. Konceptet innebar att likströmsöverföring kunde användas även vid överföringar av låga effekter och över korta avstånd. Med den nya tekniken kunde man använda kablar i stället för vanliga kraftlinjer vilket medförde att påverkan på landskapet minskade.

1997

Hans Hellsten

Hans Hellsten fick priset för att ha lett forskning och utveckling av det nya radarsystemet CARABAS (Coherent All RAdio BAnd System). Radartekniken var främst avsett för flygspaning. Genom att kombinera ett antal olika tekniker togs en unik radar fram. Den baserades på en låg radiofrekvens som kunde tränga igenom t ex lövverken i träden vilket gav möjlighet att ”se” saker i vegetationen. En stor relativ bandbredd gav en radarbild som var tydligare än andra dåtida system.

1995

Håkan Lans

Håkan Lans fick priset för färggrafik och transponder för positioneringssystem med GPS. Navigerings-systemet STDMA (Self Organized Time Division Multiple Access) använder både GPS och radio för att veta var man själv och de andra som använder samma system befinner sig. Systemet togs först i bruk inom sjöfarten. Numera är det även standard inom flyget. Systemets viktigaste effekt är att kollisioner undviks, men har även medfört att flygtiderna blivit kortare och att större förseningar kan undvikas. Uppfinningen fick namnet Datacolor och patentet godkändes 1979.